De fina färgerna försvann...

Vad hände förresten med den fina template jag valde härom dagen???? Olika blå nyanser. Idag har det plötsligt blivit grönt. Missnöjd! Inte alls lika fint. Får fixa till det vid tillfälle när jag får med tid.

Snart skidresa

Som vanligt, i slutet av månaden, börjar man fundera på hur långt CCAA kommer att uppdatera den här gången. Idag är ju faktiskt sista dagen i månaden. Fast förra uppdateringen kom inte förrän några dagar in i februari. Om jag inte minns fel är det ca 30 grupper nu hos vår organisation som ska få barnbesked före oss. Det är många! Fast när vi skickade handlingen till Kina var det 32 grupper före, så något händer ju även om det går långsamt.

Hur som helst, till helgen bär det av på skidresan till Schweiz. Det ska bli så skönt med en semestervecka! Jag hoppas förstås på strålande sol från en klarblå himmel och ett par minusgrader. Mina gamla Rossignol-skidor från sista halvan av 80-talet får stanna hemma. Mannen säger att de är reliker och att han skäms om jag ska ha dem. Det är faktiskt inget fel på dem! Jag har hyrt carvingskidor de sista gångerna vi åkt, men jag tycker inte att jag åker lika bra på dem. Det fladdrar liksom om skidorna. Jag har väl inte fått in tekniken riktigt...

LID: 2007-02-07

Äntligen har vi fått vårt LID: 2007-02-07!!!

Det känns väldigt bra att veta att vår handling kommit fram till Kina och är inloggad i CCAA's system. Så mycket jobb och pengar vi lagt ner på den handlingen så hade det ju varit katastrof om den kommit bort på vägen nå'nstans. Jag vet inte riktigt varför jag oroat mig för att den skulle komma bort längs vägen, men hur som helst är det en lättnad att den är framme. Det verkar ha rasslat till med LID från CCAA, för plötsligt har tre grupper fått LID nästan samtidigt.

Nu börjar den långa väntan! Jag antar att nästa steg är att komma igenom 'review room', och det lär ju dröja minst ett år...

Äntligen gått över till nya versionen

Ja, jag är lite sen i starten... Testade en ny lay-out också. Egentligen hade jag tänkt att jag skulle göra lite mer justeringar, men det tar ju lite tid att leta i koden. Ska göra det vid tillfälle.

Idag jobbar jag hemifrån, eftersom den plötsliga vintern i Skåne lamslagit både tåg- och busstrafiken. Som vanligt blir det kaos i Skåne så fort det kommer en snöflinga och blir minusgrader. Jag har inte riktigt vant mig vid det trots att jag bott i Skåne nu i snart 15 år.

Vi väntar fortfarande på LID, men förstår ju att det kommer att bli lite försenat på grund av det kinesiska nyåret. Jag vill bara veta att vår handling kommit fram som den ska... Faktiskt har inte heller gruppen före oss fått LID, så det är bara att hålla sig på mattan och vänta.

Imorgon ska jag vara barnvakt till kompisarnas lilla tjej på sex månader medan de flyttar. Mannen får hjälpa till att bära tunga saker istället.... Mysigt att få pyssla med lill-tjejen! Min systers lill-pojke är nu 14 månader. Sedan ett par månader tillbaka är det extra kul att få följa honom, eftersom det kanske är i den här åldern vår kina-plutt kommer att vara.

Adoptionsbloggar i allmänhet

Jag söker runt och läser lite i olika adoptionsbloggar, och har lagt märke till att de inte uppdateras lika ofta som bloggar som handlar om IVF. Många adopterar ju från Kina, och kanske ligger det i sakens natur att man i slutet av månaden (när CCAA uppdaterar) är inne på nätet och kollar om det hänt något. Kanske man i glädjen eller besvikelsen över hastigheten på CCAA's arbete passar på att skriva något i sin egen blogg?

När man höll på med IVF var det hela tiden saker som hände, Sprayer, sprutor, äggplock, återföranden, akupunktur, testdag, blödning som kom eller inte kom. Folk uppdaterade helt enkelt sina bloggar i princip dagligen. Man hade för vana att göra en daglig koll och se hur det gick för övriga. Jag höll i och för sig till på Familjeliv, och där skriver man ju inte bara i sin blogg utan kan också delta i olika trådar i forumet. Kanske blir det med interaktivt.

Jag kan känna en viss besvikelse och frustration över att de adoptionsbloggar jag tittar på uppdateras så sällan. Jag har nog ännu inte kommit in i att det faktiskt inte händer så mycket när man väntar på barnbesked. Trots att man inte alls egentligen känner dem vars bloggar man läser så känner man ändå en viss samhörighet. Det känns lite som en slags vänskapsrelation, bara det att här så är kontakten med övriga ganska sparsam. Det kan ju också bero på att ingen läser det som jag skriver, och att jag själv inte är tillräckligt aktiv och skriver kommentarer i andras bloggar. Jag känner mig lite som ny i klassen!

Att byta jobb, flytta och byta namn medan man väntar

Jag har ganska länge funderat på att byta jobb. Under IVF-försöken var det liksom inte aktuellt, eftersom man inte vill komma till ett nytt jobb och vara gravid. Nu är det plötsligt inget som hindrar att jag byter jobb. Jag har dock en ganska komplicerad profil, så det lär ta ett tag innan jag hittar ett nytt jobb. Just nu borde faktiskt vara det ultimata tillfället att byta, för då hinner jag vara ett tag på det nya jobbet innan vi ska hämta vår kina-plutt. Idag har varit en dålig dag på jobbet, och då kommer ju naturligtvis tankarna om att byta jobb upp.

Genast funderar man på hur det skulle påverka vår handling i Kina. Måste man uppdatera den bara för att man byter jobb? Intyget om anställning och lön kommer ju från den arbetsgivaren jag har nu.

Vidare går vi i flyttankar. Nu bor vi i lägenhet i sta'n, men vi vill gärna bo i hus utanför sta'n. Än så länge gör vi bara små utflykter och tittar på hur olika områden ser ut. Så smått har vi också börjat kolla in hus på nätet. Om vi byter kommun måste ju hemutredningen definitivt uppdateras/göras om.

Ytterligare en fråga är om vi kan byta efternamn medan vi väntar, eller om det är bättre att låta bli. Vi gifte ju oss i somras, men vi valde att behålla våra namn. Anledningen var att vi gifte oss lite i smyg. Våra familjer och närmsta vänner vet ju, men vi har tänkt att ha en riktig bröllopsfest för alla lite senare. Då skulle vi passa på att byta namn var det tänkt.

Jag antar att så länge CCAA inte gått igenom vår handling (review room) så borde det inte vara så svårt att göra ändringar. Samtidigt känns det ju enklast att inte göra några ändringar alls, så att inget drar ut på tiden eller går fel. Det hade varit det värsta tänkbara just nu, att vi klyddar till det hela så att det tar längre tid. Även om vi börjar bli experter på att vänta så vill vi ju inte att väntan ska vara en sekund längre än nödvändigt.

Lilypie igen

Testar en annan variant...

Att tänka för långt framåt

Min plan för året var egentligen att inte hålla på att läsa bloggar och kolla olika forum som har med adoption att göra. Jag skulle stänga av adoptionstankarna, åtminstone lite, under 2007. Fokusera på annat, ha roligt, må bättre, träffa folk mm.

Varför envisas jag med att läsa om par som är på väg att åka och hämta sitt barn, och vad de väljer att packa med för saker? Varför kan jag inte bara låta bli att läsa diskussioner om vad man bör köpa med för presenter till barnhem, nannys m.fl? Varför intresserar det mig huruvida somliga väljer att beställa en extra flygstol till barnet eller inte på vägen hem? Jag borde vänta med dessa frågeställningar i åtminstone ett och ett halvt år till. Det är bara så svårt att låta bli...

Väntan på LID

Vid det här laget borde vi vara inloggade i Kina. Tyvärr lär det dröja några veckor innan vi får beskedet om det. Mitt i allt kommer nu det kinesiska nyåret, och många i Kina är lediga en vecka.

LID är ändå på något sätt en punkt som är inom räckhåll. Några veckor... Nästa punkt vi ska vänta på är att passera 'review room', och det tar flera månader innan vi är där. Sedan är det barnbeskedet, och det ligger så långt in i framtiden att det är helt overkligt.

För att verkställa vår plan om att ha kul tillsammans under 2007 har vi beställt en skidresa till Schweiz i mars. Det ska bli toppen! Jag har inte åkt skidor i alperna sedan 2004, så det är verkligen på tiden. Jag kan se mig själv sitta i en solstol på alptoppen och smutta på något gott. Konstigt! Borde inte den första visionen vara att se sig själv på skidorna i full fart nedför backen... Jag slår vad om att det är så mannen ser sig själv. Jag älskar också att åka slidor, men njuter NÄSTAN mer av att ta av skidorna och sätta mig i solstolen. Blunda och känna solen värma ansiktet... Bara några veckor kvar! Hoppas att väderguden kommer att samarbeta. Snö på nätterna så att mannen blir glad, och strålande solsken och kallt på dagarna så att jag kan njuta i solstolen när vi pausar med skidåkandet.

Lilypie